Ja, så tänkte även jag starta en blogg, och försöka få denna att vara mer uppdaterad än de som jag tidigare haft. Ni kommer kunna läsa om allt möjligt, intressant och mindre intressant. Denna blogg ska vara ett ställe där jag kan skriva av mig av mina tankar och känslor, många gånger kanske lite långtråkigt för er att läsa, vissa gånger lite för personligt, men det är min blogg och jag får skriva precis vad jag känner för. Så, tycker du inte om det jag skriver av någon anledning, så behöver du inte fortsätta läsa. Vissa inlägg kommer kanske vara tillgängliga enbart för mina närmaste, då jag vill kunna skriva det jag känner för, utan att bli dömd på något dåligt sätt. 

Detta första inlägg har jag valt att kalla "Ett nytt kapitel i mitt liv", då det har hänt/händer mycket nytt i mitt liv nu, och det känns som att jag börjat på ett nytt kapitel. För ett år sedan levde jag tillsammans med S, och jag trodde att det var så mitt liv skulle se ut, men icke de, på våren ändrades mitt liv radikalt, på gott och ont. Min dåvarande sambo som jag levt med över 5 år, gjorde något som förändrade allt. Jag flyttade hem till min syster å hennes familj, som också bor här nere och försökte få vardagen att gå ihop. Men det var tufft. Jag hade inget eget hem, inget körkort, inga pengar och alltså inget jobb. Plötsligt, från att varit såå beroende av en annan människa var jag nu fri, kunde göra som jag tyckte och tänkte, och tillslut började livet kännas värt att leva igen. Mycket hände under denna tiden, men alldeles för mkt för att skrivas ner här. Jag kan ju säga att hade det inte varit för min syster och hennes familj vet jag inte vart jag varit idag. 

I augusti 2012 bestämde jag och min vän Erika att vi skulle gå ut och festa på Värnamodagarna, och där träffade jag en underbar människa som förändrade ännu mer i mitt liv, och gjorde mig otroligt lycklig. T hade allt, han var precis rätt för mig, nu visste jag vad kärlek var. Jag föll för honom direkt jag såg in i hans ögon, det var läskigt, jag minns att när jag såg hans ögon bland alla andra människor i öltältet tänkte jag att han var någon jag skulle kunna tänka mig att leva med och jag kunde bara tänka på honom efter det ögonblicket. Jag trodde aldrig att vi skulle börja umgås och att det skulle leda till detta. 

Nu har vi varit tsm i ca sju månader och tiden har gått såå fort! Jag bor i stort sett hos honom nu, har även skaffat häst som jag har hos honom, och körkortet är på väg, sakta men säkert. Jag jobbar på en förskola med barn mellan 3-5 år ca och trivs mycket bra. Nu strävar jag efter att jag och han ska kunna skaffa oss något helt eget, helst ett hus på landet, där jag kan ha mina djur och han kan ha sina älskade bilar.   

Detta är en lång historia som jag försökt göra kort.. En mycket viktig del i mitt liv. Nu väntar andra sysslor, och snart blir de våfflor, mumma!